tisdag 16 augusti 2016

Blommor & strumpor/Kukkia & sukkia

Alltså jag börjar redan känna av det här med vardag. Min vardag är rätt så utslitande, vet ni. Jag stiger upp halv sju, tar bussen tio över, har första lektionen åtta och sista tar slut kvart före fyra. Sedan tar jag bussen hem. Hemma är jag hungrig och lipig pga SÅ TRÖTT. Förlåt alla ni som behöver utså mig under kvällen. Jag SKA verkligen försöka gå och sova tidigare. Jag ska.

För alltså - trots att jag är skittrött fattar jag inte att gå och lägga mig? Jag lyssnar liksom på podd till långt in på natten? Och musik. Pga har världens bästa höstspellista. (JA det är höst. Jag vägrar gå med på att det här vädret är sommar. Även om augusti ju ska vara en sommarmånad ...) Fast nu just precis fick jag en notis till min mobil vars ruprik var att sommarvädret återvänder. Jaha?

Fick hem ett efterlängtat weekday-paket igår. Älskar deras turkosa påsar btw. Innehållet var dock, tråkigt nog, en besvikelse till viss del. En skjorta jag beställt såg inte allt ut som jag fått en bild av online och en klänning var i helt annan sorts tyg än jag tänkt. Tror dock jag kommer behålla dem, för de var liksom inte fula för det ... bara inte vad jag tänkt. Men måste tänka lite ännu, har liksom inte klippt bort lapparna än.

Fast på den långärmade bardot-toppen har jag minsann gjort det! Den ser ni på mina fabulösa selfies här ovanför. Jag hatar egentligen spegelselfies, men alla andra var väldigt suddiga? Hatar min kamera lite också. Den vägrar ta skarpa bilder nuförtiden. Eller de två första är typ okej men sedan vet jag inte vad som händer? Måste seriöst fundera på att skaffa en ny. Något någon rekommenderar?

Toppen med blommor är hursomhelst köpt på weekdays rea, matchad med braxorna från föregående inlägg, mammas gamla metallchoker och mina andra bästa strumpor. De är från monki och tycker de är så himla söta! Älsk älsk älsk. Har ett par andra därifrån som dessutom är MEGAsköna, skriver säkert om dem någon annan gång.

Igår fick jag en efterlängtad bok på posten; (M)ornitologen av Johanna Thydell. Som hon skrivit på i typ fem år. Har väntat på den ungefär lika länge. Officiellt är den ute först i september, men jag fick den före pga bokbloggare och är så glad för det här. Kommer läsas i ett nafs bara jag läst ut Som stjärnor i natten eller Glassvärdet som är titlarna på böckerna jag slalomläser atm. Och just det! Älskar (M)ornitologens format! Är samma som Född fenomenal har och den älskade jag.

Och det var allt för den här gången. Sorri för rätt mycket klag men är ju egentligen också roligt att gå i skolan igen. Ibland. Jag tycker inte att mina dagar är så utslitande egentligen. Och är mycket nöjd med toppen. Plus underklädessetet ni kanske får se någon annan gång. Det är i världens finaste färg. Hejdå.

Alan jo tuntea arjen olemuksessani. Arkeni on aika rankka, nimittäin. Nousen ylös 6:30 ja otan bussin koululle kymmentä yli. Ensimmäinen tunti alkaa kahdeksalta ja viimeinen loppuu viittätoista vaille neljää. Ja sitten ei kun bussin kyytiin taas. Kotona olen väsynyt ja kiukkuinen. Anteeksi perheelle jonka täytyy kärsiä minua illan aikana. AION alkamaan menemään nukkumaan aikaisemmin. Ainakin yrittämään.

Koska - vaikka olen tosi väsynyt en jostain syystä mene nukkumaan ajoissa. Kuuntelen niikuin podcasteja myöhään yöllä? Ja musiikkia. Silliä minulla on maailman paras syksysoittolista. (KYLLÄ, nyt on syksy. Kieltäydyn kutsumaan tätä säätä kesäksi. Vaikka elokuu kuuluukin kesäkuukausiin ...) Mutta nyt sain yhtäkkiä ilmoituksen puhelimeeni siitä, että näköjään "Kesäsäät palaavat!". Just niin joo.

Sain odotetun weekday-paketin postissa eilen. Rakastan heidä turkooseja pussia btw. Sisältö oli kuitenkin järkytys osittain. Paita jonka olin tilannut ei näytä yhtään siltä miltä minä olin siitä saanut käsityksen netissä. Mekko on ihan toisenlaista kangasta mitä olin kuvitellut ... Luulen kuitenkin että tulen pitämään ne, koska eihän ne rumia ole. Vain vähän toisenlaisia siitä mitä luulin. Pitää kuitenkin vähän ajatella asiaa vielä, enhän ole lappuja vielä leikannut pois.

Mutta pitkähihaisessa bardot-topissa laput ovat poissa! Sen näette päälläni näissä mahtavissa selfieissä tekstin yllä. Vihaan aoikeastaan peiliselfieitä (tai, viha on rankka sana mutta ...), mutta kaikista muista tulivat epäselviä? Vihaan kameraani vähän myös. Se kieltäytyy ottamaan tarkkoja kuvia. Tai ehkä ekat kolme ovat ihan ok, mutta en jälkeen en tiedä mitä tapahtuu? Pitää vakavasti ajatella uuden kameran ostamista. Jokin jota joku suosittelee?

Ihan miten vaan, kukkaistoppi löytyi weekdayn alelta, tässä sovitettu edellisen merkinnän housujen, äidin vanhan metallichokerin ja minun toiseksi parhojen sukkien kanssa. Ne tulevat monkista ja tykkään että ne ovat niin söpöjä! Rakastan rakastan rakastan. Minulla on toisenlaiset monista myös, joita pidän parhoina. He ovat MEGAmukavia, tulen varmaan kirjoittamaan niistä joskus toisten.

Eilen sain odotetun kirjan postissa; (M)ornitologen jonka Johanna Thydell (Katon kokoinen tähtitaivas 2003on kirjoittanut. Hän on kirjoittanut sitä jotain viisi vuotta. Olen odottanut suunnilleen saman verran. Virallisesti se ilmestyy vasta syyskuussa, mutta perks of being a bookblogger ja olen niiiin iloinen siitä. Tulen lukemaan sen silmän räpäyksessä kun olen lukenut Som stjärnor i natten (All the Bright Places) tai Glassvärdet (Punainen kuningatar #2) loppu. Ai niin! Rakastan (M)ornilogen:in sidosta!

Ja se oli kaikki tältä kertaa. Anteeksi suuresta määrästä valitusta. En minä oikeastaan pidä päiviäni niin rankkoina. Onhan se oikeastaan ihan hauskaa käydä koulua taas. Joskus. Ja olen hyvin tyytyväinen paitaan! Plus alusvaatesetti jonka ehkä näytän joku päivä.Se on maailman hienoimmassa värissä. Heippa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar